Flygskam? En rimlig genomgång

Miljötänkande på ”hög nivå”

Miljömuppar med flygskam

Från lyx till smuts?

Du har nog sett bilden från en flygning under 50-talet med champagne och lyxmåltid där en av dem säger ”tänk hur flygning kommer att se ut om 50 år”. Resultatet blev närapå att sitta hoptryckt som en sardin där en kopp kaffe kostar 45 kronor. Det skimmer av glamour som präglade flygtrafikens så kallade ”golden age of flying” har till stor del förminskats till en upplevelse av en förorenande aktivitet. Tillsammans med domedagsrubriker om den globala uppvärmningen kan det förstås upplevas som att miljöfrågan lagt sig som ett mörkt moln över möjligheten att utnyttja det färdsätt som kan knyta samman närapå hela jordkotet inom ett dygn. Som jämförelse kan det förstås nämnas att när de första straffångarna seglade till Australien från England tog resan över sex månader samtidigt som en betydande del av besättningen omkom.

Tillsammans med domedagsrubriker om den globala uppvärmningen kan det förstås upplevas som att miljöfrågan lagt sig som ett mörkt moln över möjligheten att utnyttja det färdsätt som kan knyta samman närapå hela jordkotet inom ett dygn.

Flygplan utvecklades ursprunglingen som ett svar på militära hot och utmålas alltmer som ett hot i sig enligt begreppet ”flygskam”. I övrigt knyter förstås flygtrafiken samman landsbygd i Sverige till Europa och världen samtidigt som det gynnar det välstånd som följer av fysiska möten och relationer med omvärlden.

Vad är målet med denna artikel?

Det var mycket länge sedan jag skrev ett inlägg här och det som får mig att återvända till hemsidan nu är förstås varken för att förespråka ”klimatsyndande” eller att tvärtemot förespråka avhållsamhet från det fascinerande färdsätt som öppnar möjligheter till kulturutbyten och fysiska möten över landsgränserna. Jag vill med det här inlägget undersöka möjligheter till hållbart resande med flygtrafik och på ett nyanserat sätt undersöka den klimatpåverkan det innebär och möjligheter att påverka klimatavtrycket. Målet med att flyga är förstås inte att förorena luften som något slags nöje i sig och med den positiva förändring som flygtrafiken inneburit så blir klimatavtrycken helt enkelt ett begränsande moment till flygtrafikens möjligheter.

Med tanke på domedagsrubriker i klimatfrågan är det ett ämne som alltför sällan behandlas på ett nyanserat och lösningsfokuserat sätt, något som faktiskt verkar vara ett ganska unikt förhållningssätt i klimatdebatten kring flygresor.

Klimatalarmism eller kunskapsbaserad nyhetsrapportering?

Med historiska exempel som millenniebuggen som skulle få flygplan att helt sonika falla ner från luften under 12-slaget, rapporter om en stundande istid eller åtminstone global nedkylning under 70-talet och diverse domedagsrubriker, ”chocker” och varningar genom åren är det förstås svårt som nyhetskonsument att avgöra vad som är en nyanserad av välavvägd rapportering. Men att det finns stöd för den globala uppvärmningen inom forskningen och de senaste IPCC-rapporterna går inte att förneka, även om tolkningen av allvarsamheten skiljer sig betänkligt mellan alarmister och andra akademiker inom miljövetenskapen. Ett mycket intressant inläggen i debatten upplever jag för egen del kommer från klimatforskaren Lennart Bengtsson som deltar i Sveriges Radio Studio Ett under rubriken ”Är klimatdebatten för alarmistisk?”. Men med utgångspunkt i att domedagsrubriker på ett sunt vis faktiskt kan ifrågasättas så återstår förstås frågan kring hur resandet kan utföras på ett hållbart vis och vilken faktiskt inverkan flygtrafiken faktiskt har för klimatet.

Är inriktningen på flygresor felfokuserad?

Tågskryt har blivit ett nyord samtidigt som flygskam förstås blivit ett mer och mer vedertaget ord i svenska språket. Visst kan jag uppskatta att ta en kaffe och läsa något intressant under en tågresa men jag planerar inte att åka tåg till Australien. Eller att cykla dit, för den delen. Med tanke på att det kommersiella flyget och flygindustrins konsumenter i beskylls för sin klimatpåverkan så blir det intressant hur konsumenter av andra industriprodukter bidrar. När hörde du förresten senast talas om köttskam, bilskam (ungefärligt samma klimatpåverkan per kilometer som flyg), hundägarskam, cementskam eller varför inte kolkraftskam?

Med tanke på att det kommersiella flyget och flygindustrins konsumenter i beskylls för sin klimatpåverkan så blir det intressant hur konsumenter av andra industriprodukter bidrar. När hörde du förresten senast talas om köttskam, bilskam (ungefärligt samma klimatpåverkan per kilometer som flyg), hundägarskam, cementskam eller varför inte kolkraftskam?

Kina och kolkraft

Inom ramen för parisavtalet har Kina i praktiken lovat att just höja sina utsläpp fram till 2030. Med tanke på att Kina släpper ut 27% av världens växthusgaser som alltså utgör mer än vad alla övriga utvecklade länder släpper ut tillsammans¹ kan det leda till resonemang om att det största hålet på en sjunkande båt borde åtgärdas i första hand. Att Kina öppnar ett nytt kolkraftverk i veckan kommer naturligtvis inte att minska utsläppen i närtid och påtryckningar mot enskilda flygresenärer framstår naturligtvis inte så verkningsfullt mot den troligtvis enskilt viktigaste faktorn för klimatets utveckling i form av begränsade utsläpp från kolkraft. Att miljöaktivister inte försöker rikta tillräckliga påtryckningar mot Kinas miljöpolitik kan möjligtvis tillskrivas en rättviseaspekt framför lösningsfokuserat förhållningssätt, ett resonemang om att eftersom industrialiserade länder tidigare tillåtits släppa ut så stora mängder växthusgaser tidigare så ska nyligt industrialiserade nationer ohämmat tillåtas samma otyg just nu. Ifall Kina hade haft samma utsläpp i snitt per person som i Sverige så hade de globala utsläppen minskat med 16 procent². Insatser inom Sverige skruvar alltså lite förenklat på marginalen för två promille av de samlade utsläppen och Sveriges inrikesflyg på fem procent utav den andelen. Att Sverige kan beskrivas som ett föregångsland kan upplevas positivt men att gå före med att beskylla enskilda flygresenärer kan knappast beskrivas som förtroendeskapande.

Insatser inom Sverige skruvar alltså lite förenklat på marginalen för två promille av de samlade utsläppen och Sveriges inrikesflyg på fem procent utav den andelen. Att Sverige kan beskrivas som ett föregångsland kan upplevas positivt men att gå före med att beskylla enskilda flygresenärer kan knappast beskrivas som förtroendeskapande.

Påtryckningar till statligt stöd för innovationer inom effektiv energiteknik och elproduktion framstår naturligtvis även som en betydligt mer verksamt mål från klimatrörelsen än att hindra flygplan från att lyfta med organiserat flygsabotage, som förvisso utförs av en liten andel aktivister. De flesta klimatmuppar och flygskeptiker verkar mer passivt uttrycka sitt missnöje inom sociala medier med inte minst mot influencers som naturligtvis enskilt kommer orsaka en total klimatkollaps. Kort och gott kan just ”skam” mot att flyga flygplan ifrågasättas som en konstruktiv lösning på den globala klimatkrisen och att flyget blivit symbol för klimatfrågan framstår faktiskt som ganska märkligt vilka siffror som än ska jämföras.

Flygets miljöpåverkan?

Flygtrafiken står idag för 2,5% av de globala utsläppen av koldioxid och 3,5% av den totala uppvärmningen på grund av höghöjdseffekter och annat ³. Inrikesflyget i Sverige står för cirka 5% av landets utsläpp samtidigt som Sverige alltså står för omkring två promille av värdens utsläpp. Skulle alla inrikesresor upphöra skulle på så sätt 5% av två promille av utsläppen besparas, alltså 0,1 promille av världens totala utsläpp. Det uppenbara att klimatfrågan är en internationell problematik är helt enkelt ett nödvändigt perspektiv utöver enskilda flygstolar.

Fungerar klimatkompensation mot flygets klimateffekter?

Att utsläppen från flygplanet ändå finns kvar i atmosfären brukar uttryckas som argument för att klimatkompensation såsom trädplantering inte ger effekt mot den globala uppvärmningen. Det stämmer förstås att koldioxiden från flyget hamnar i atmosfären och om utsläppen inte skulle minska på sikt skulle inte heller skogsplantering vara annat än en tillfällig lösning då planeten helt enkelt inte kan återbeskogas gränslöst. Att det pågår en teknikomställning finns det dock ingen tvekan kring. Den viktiga frågan är förstås när klimatomställningen till ”netto nollutsläpp” kommer att lyckas och utmaningen handlar om att accelerera den utvecklingen. Att plantera träd köper i praktiken just tid för omställningen att lyckas. Att investera i ny energibesparande teknik skapar mer tid till att klara utsläppsmålen. Att klimatkompensera med exempelvis bidrag till utbyggnad av förnyelsebar teknik ger helt enkelt mer tid för nödvändiga förändringar i miljöarbetet. Att utsläppsminskningar på annat håll faktiskt kan kompensera för utsläpp framstår dock som radikalt att hävda i klimatdebatten. Tillfälliga lösningar ska helt enkelt inte förkastas när det är tiden för omställning som just tillfälligt ska överbryggas. På så vis verkar det svårt att avfärda tillräcklig klimatkompensation som ett sätt att möjliggöra flygresor före flyget hinner med sin gröna omställning.

Skogplantering mot flyg?

Om vi backar tillbaka till klimatkompensation i form av att stödja just skogsplantering så har skogen fördelen att det både binder koldioxid och kan användas till biobränsle. Att avskogningen upphör och ersätts av trädplantering är en viktig del för att klara klimatmålen som inte endast kräver minskade utsläpp utan även ett högre upptag. Det finns alltså ett flertal olika certifierade projekt till utsläppsminskningar som är enkla att hitta och återbeskogning är ett alternativ. Att möjligheten finns kan möjligtvis upplevas som upplyftande när klimatalarmister och domedagsmuppar tar ett oproportionerligt stort utrymme i klimatdebatten. Att betala för biobränsle eller klimatkompensation är lyckligtvis en möjlighet istället för ett krav. Att flygbolagen borde betala för sin klimatpåverkan är någonting annat och ifall flygresenären som enskild konsument vill lägga till kostnader utöver biljettpriset blir naturligtvis ett eget beslut. Skogsplantering, såsom i praktiken allting annat i klimatfrågan, kommer inte helt utan konsekvenser. Men att utesluta möjligheter i klimatfrågan är i praktiken just ingen möjlighet.

Flygskam ett svenskt fenomen?

Lite förenklat är det så. Flygskam som begrepp började alltså i en svinkallt land i norra Europa som sannolikt kan gynnas både ekonomiskt och välfärdsmässigt av en högre årsmedeltemperatur. Samma svenskstavade begrepp verkar sedan börjat sprida sig till den engelsktalande delen av världen, något som många yra klimativrare nog anser är just rimligt. Bland i-länder är vi ett tydligt lågutsläppsland på grund av vattenkraft och kärnkraft. Att svenskar ska missa möjligheter med flygtrafik blir även i den meningen märkligt när det miljömässigt faktiskt finns så mycket att vara stolt över då inget annat i-land har så låga utsläpp per capita som Sverige³. Att begreppet startat i detta land är förstås anmärkningsvärt och hur en sådan export ska gynna vår omvärld kan ifrågasättas.

Vad driver domedagsmupparnas aversion mot just flygplan?

Rättviseaspekten brukar lyftas fram som ett giltig orsak att frakta människor på räls, att flygning är en elitaktivitet såsom exempelvis uttrycks i en artikel här. Att Ryanair erbjuder utlandsresor för 68 kronor återspeglar alltså elitens sadistiska förorenande av naturen.

Att Ryanair erbjuder utlandsresor för 68 kronor återspeglar naturligtvis elitens sadistiska förorenande av naturen

Rubriksättningen i artikeln har valts till att ”Framtidens flygskam ett måste för att rädda miljön” och att den skribent och tillika miljömupp som valt rubriksättning inte tror att just flygindustrin behöver ställa om precis som alla andra branscher. Eller så bottnar flygmotståndet inom lämmeltåget av klimatmuppar helt enkelt på en faktisk upplevelse att 3,5 procent av uppvärmningen är den andel som avgör avgör klimatets framtid.

Orättvist med flygplan?

De rikare länderna står i praktiken för alla utsläpp från flygtrafik. Variationerna av antal flygresor är förstås stora individuellt och i en del av en studie från Lund om offentliga personers flygresor kom det fram att exempelvis Paris Hilton släppte ut 1 260 ton koldioxid från sina flygresor under 2017 som alltså var ett tag före pandemin⁴. Att möjligheter till att flyga inte är jämnt fördelat över befolkningen på jorden är utrett. Ofta antyds det dock att eftersom flygtrafiken är så skevt fördelat att det är en lyxkonsumtion som av den orsaken skapar problem med uppvärmningen. Jordklotet bryr sig dock inte nämnvärt om ifall Paris Hilton befinner sig över marken eller om motsvarande utsläpp sker på annat håll. Att den mycket begränsade andelen av uppvärmningen som flygtrafiken står för angrips oproportionerligt förvrider helt enkelt miljörörelsens möjlighet till påtryckningar för betydelsefull förändring. Ifall alla får lika värdelösa möjligheter att passera landsgränser så är det förstås rättvist men hur det kan vara ett mål i sig och hur rättviseaspekten kan få ett sådant oproportionerligt utrymme i problemlösningen är helt enkelt svårt att förstå. Att förespråka en miljöpolitik som är lika värdelös för alla blir såklart rättvist men åtgärdar ingenting av problematiken på ett konstruktivt sätt. Lyckligtvis kan domedagsmupparnas angrepp på just kändisar bjuda på vissa guldkorn till tidsfördriv emellanåt.

Hur kan utsläppsfria flygresor bli en verklighet?

Olika möjligheter som elflyg, vätgasflyg och biodrivmedel utvecklas för närvarande och åtminstone inledningsvis verkar det bli olika lösningar beroende på flygsträckan. Troligtvis blir det även hybridvarianter men det finns egentligen ingen given förutsägelse till vilken teknik som blir dominerande men tydligt är förstås att även flygindustrin behöver lämna fossilberoendet. En nödvändighet för att möjliggöra nollutsläpp kräver förstås även grön elproduktion till el- och vätgasflyg.

Olika möjligheter som elflyg, vätgasflyg och biodrivmedel utvecklas för närvarande och åtminstone inledningsvis verkar det bli olika lösningar beroende på flygsträckan. Troligtvis blir det även hybridvarianter.

Ett modernt flygplan förbränner ungefär 70% mindre bränsle än ett flyg från 60-talet⁵ och den fortsatta utvecklingen kan accelereras ytterligare med investeringsvilja och ekonomiska incitament till omställning. Ifall återhållsamhet från flygresor stödjer denna omställning är tveksamt. En större utmaning till miljöomställning finns inom andra branscher såsom exempelvis cementtillverkning där koldioxid blir en naturlig restprodukt av att tillverka just cement. En parentes är att upptagning av koldioxiden från tillverkningen och lagring i berggrunden kan vara ett möjligt alternativ för att hantera de utsläppen.

På samma sätt som det finns många som drabbas av flygrädsla trots att olycksrisken är försumbar (risken att omkomma är omkring en av 11 miljoner flygningar⁶) verkar rädsla över klimatet faktiskt vara avhållande trots den försumbara påverkan från en enskild flygstol. Att undvika en australienresa kommer inte låta klimatmupparna se isarna frysa tillbaka på bergstopparna i realtid utan effekten blir förstås i så fall att en sällan jämförbar upplevelse blir inställd i så fall. Ifall du faktiskt söker orsaker till att åka iväg så hittar du det i ett annat inlägg här.

Vad är lösningen på klimatkrisen?

Lösningen på klimatkrisen är lite förenklat att en betydligt högre andel av energin behöver komma ifrån elektricitet samtidigt som elektriciteten behöver vara grön. En genomgripande teknikomställning krävs från fossila bränslen till eldrift och grön vätgas. Det fossilberoende som faktiskt borde erkännas för sin inverkan till att skapa en oöverträffad välfärd behöver ändå förpassas till historieböckerna och ersättas av utsläppsfri förnyelsebar energiproduktion.

Det fossilberoende som faktiskt borde erkännas för sin inverkan till att skapa en oöverträffad välfärd behöver ändå förpassas till historieböckerna och ersättas av utsläppsfri förnyelsebar energiproduktion.

Coronapandemin visade att även om levnadsstandarden med konsumtionsmöjligheter minskade betänkligt tillsammans med de största inskränkningarna i den personliga friheten sedan andra världskriget så blev det en anmärkningsvärt liten sänkning av de totala utsläppen. Att som lösning på klimatproblematiken begränsa möjligheter till konsumtion på samma vis som under pandemin framstår inte särskilt realistiskt alternativ och resulterade alltså endast i marginella utsläppsminskningar.

Lyckligtvis har klimatet haft ”tur” med de ständigt minskande priserna på förnyelsebar energi jämfört med fossilteknik och grön energi förstås är grunden till att ersätta oljeberoendet. Dygnslagring av energin från variationen med vind- och solkraft är redan möjligt med batteriteknik och andra alternativ. Stöd till innovationer, nya uppfinningar och vidareutveckling av befintlig teknik är den framkomliga vägen tillsammans med internationellt samarbete, åtstramade realistiska utsläppsmål och ekonomiska incitament som gynnar grön konsumtion och produktion. Att förespråka att klimatkrisen ska lösas med att skuldbelägga enskild konsument som flyger flygplan verkar vara en variant till det. Att flyget varken betalar energi- eller koldioxidskatt samtidigt som utrikesflyg är helt momsbefriat⁷ visar även att flygtrafik inom klimatdebatten är en politisk fråga och inte ansvar för en ekonomiskt rationell konsument som jämför färdsätt.

Hur stora blir utsläppen för en flygresa till Australien?

Som bekant så ligger svenskarnas klimatpåverkan på omkring nio ton per person varje år. Den vanliga jämförelsen brukar vara att solsemestern till Spanien tur och retur släpper ut ett ton koldioxid inräknat höghöjdseffekt, något som ungefärligt även motsvarar den genomsnittliga konsumtionen av kött per år och person. Med flyg tur och retur från Stockholm till Sydney blir klimatpåverkan ungefär 4 ton inräknat höghöjdseffekt. Eftersom inlägget är inriktat på möjligheten att flyga hållbart till just Australien blir det uppenbart att det inte är möjligt att skapa motsvarande utsläppsminskning med ”vanliga” insatser i vardagen. Källsortering kan maximalt sänka utsläppen med 0,2 ton årligen⁸ och med andra ord blir en Australienvisit i praktiken 20 års källsortering något som om inte annat borde framgå tydligare när de som plockar upp kapsyler hyllas som klimathjältar av diverse miljömuppar. Det realistiska alternativ som finns för den som vill resa just klimatneutralt till Australien är att betala en ekonomisk kostnad utöver biljettpriset.

Sammanfattning

För egen del hörde jag om en skilsmässa i Hollywood där vårdnaden av hunden delades veckovis och fraktades i privatjet mellan matte och husse som förstås var ovänner. Att det finns en rimlighetsgräns för onödig flygtrafik tror jag de flesta håller med om, och att ersätta korta flygresor med tåg är förstås en insats samtidigt som längre flygningar kan klimatkompenseras med utsläppsminskningar på annat håll. Avsikten med inlägget är att visa möjligheter till hållbart resande och på ett välavvägt och rättvisande sätt beskriva flygtrafikens inverkan på klimatförändringarna. Förhoppningsvis är begreppet ”flygskam” något som på sikt kan förkastas till klimathistoriens soptipp för värdelösa begrepp tack vare innovationer inom flygsektorn och politiska beslut som låter den faktiska miljökostnaden avspeglas i biljettpriset. Lika lite som bilskam, kryptovaluteskam, skaffa barn-skam eller vilken absurd skam som helst så blir ansvarsöverlämnandet till enskilda individer ett märkligt ”styrmedel” för att meningsfullt begränsa uppvärmningen.

Lika lite som bilskam, kryptovaluteskam, skaffa barn-skam eller vilken absurd skam som helst så blir ansvarsöverlämnandet till enskilda individer ett märkligt ”styrmedel” för att meningsfullt begränsa uppvärmningen.

Vi är beroende av våra värmesystem och länder såsom Singapore är beroende av luftkonditionering. Att klimatförändringarna förstås kommer innebära anpassning i levnadsförhållanden behöver separeras från domedagsalarm om klimatkollaps. Det brukar sägas att svenskar inte reser till någonting på vintern utan bara just ifrån någonting. Med tanke på Sveriges insatser inom miljöområdet kan det vara rimligt att det får fortsätta så. Rimligtvis behöver transporternas klimatpåverkan angripas istället för resandet i sig. Behöver helt enkelt resandet minskas eller är det transporternas klimatpåverkan som behöver elimineras så snart som möjligt? Flygskam är varken någon lösning på transportbehov under längre distanser, flygets gröna omställning eller just så mycket annat heller för den delen. Upptäckarlust och längtan efter nya horisonter kommer att kvarstå och det skulle förmodligen gynna klimatets utveckling om klimatskräcken för 3,5% av uppvärmningen kunde inriktas mer verkningsfullt. Ifall mänskligheten slutar med flygtrafik så räddas 3,5% av uppvärmningen. Ifall vi ersätter kolkraft med förnyelsebar elproduktion försvinner nära 50% av utsläppen.

Slutsats flyg och miljöpåverkan

• Flyget som symbol för miljöfrågan tar fokus från 96,5% av uppvärmningen
• Påståenden om att flygresor inte kommer vara möjliga för att klara miljömålen bygger på en föreställning om fossilbränslets förträfflighet till att överleva klimatomställningen
• Alternativ som batteri, vätgas och biobränsle avgör flygtrafikens framtid
• Ingripande begränsningar i konsumtionsmöjligheter och begränsad flygtrafik såsom under coronapandemin en skapade anmärkningsvärt liten förändring av utsläpp (-6,4% 2020)
• Klimatkompensation skapar tid för omställning
• Orimliga subventioner där flyget långt ifrån betalar sina miljökostnader visar att det är en ansvarsfråga för politiska beslut och inte enskild ekonomisk rationell konsument
• Flyget som symbol för miljöfrågan blir kontraproduktiv och flyttar fokus från mer angelägna utsläppshot

Ifall du vill resa hållbart till Australien…

Klimatkompensera för runt 2000 kronor utöver flygresans kostnad. Vill du segla dit istället och utföra dina behov i en tunna så visst, det går det också. Läs inlägget istället för att hoppa direkt till slutsatsen…

Länkar och fortsatt läsning

Aftonbladet.se – Att sluta flyga räddar inte världen, bara våra samveten
Sverigesradio.se – Är klimatdebatten för alarmistisk?
Timbro.se – Hellre avvecklingsskam än flygskam
SVT.se – Här är klimatbovarna som är värre än flyget
Svensktflyg.se – Är vätgas framtiden för flyget?
Tn.se – Kina bygger ett nytt kolkraftverk i veckan – så kan Sverige påverka
Svt opinion – Resten av världen struntar i om Sverige går före
Naturskyddsföreningen.se – Klimatskadliga subventioner gör flyget för billigt
Bill Gates (Bok, ISBN: 9789100184186) – ”Så undviker vi klimatkatastrofen – Lösningarna vi har och genombrotten vi behöver”
Som klimatalarmistisk motvikt till rimlighet finns andra länkar.

Mer från Australien Backpacker

Backpackerjobb i Australien

Förbryllande fakta om Australien

🪕 Lyssna till Carnival Revival på Spotify! 🎷
  ➵ Balsam för själen och din playlist.